Röda bergen är de elva kvarteren på höjden norr om Sankt Eriksplan, där gatorna svänger med berget och husen har höga gavlar mot gatan. Bakom portvalven ligger planterade gårdar. Det mesta byggdes på några år kring 1925, efter en stadsplan som fastställdes den 16 november 1923.
Röda bergen ligger mellan Karlbergsvägen och Gävlegatan
Området avgränsas av Karlbergsvägen i söder, Norrbackagatan i väster, Gävlegatan i norr och Sankt Eriksgatan i öster. Torsgatan skär rakt igenom och delar det i två halvor. Röda bergen är ingen egen stadsdel utan ett informellt område i Vasastan, ett av flera delområden med egen karaktär.
Inne i området heter gatorna bland annat Rödabergsgatan, Rödabergsbrinken, Falugatan, Torbjörn Klockares gata, Hedemoratäppan, Sätertäppan och Väringgatan. Karlbergsvägen är gränsen mot de äldre kvarteren söderut, där Birkastan tar vid.
Gårdar och kastanjeallé präglar Röda bergen
Gatorna svänger mjukt mellan putsade fasader med sparsam dekor och höga, klassiska gavelpartier. Fasaderna hade från början en färgskala i rött och gult blandat med beige och grått, och i området förekom även en vinröd nyans. När HSB-husen var nya satt fönsterluckor i vitt eller grönt på bottenvåningarna.
I västra delen ligger Solvändan, en parkkulle med lekplats där berget går i dagen. Från Solvändan löper Rödabergsgatan som en allé tvärs över Torsgatan och upp mot Rödabergsbrinken. Där planterades från början 32 kastanjer.
Husen byggdes länga efter länga och bildar ibland sammanhängande gårdar, och trädgårdsarkitekter ritade hur gårdsmarken skulle ordnas i kvarteren. I kvarteret Humleboet, mellan Falugatan och Hedemoratäppan, grupperar sig sju hus från tre olika fastighetsägare kring en gemensam plantering. Trädgårdsarkitekten Ester Claesson ritade den 1925. Gårdarna hör till husen, så du ser dem från gatan och genom portvalven.
Lindhagenplanen ritade rutnät även över berget
Enligt Lindhagens gaturegleringsplan från 1866 skulle berget bebyggas som resten av Vasastan, med raka gator i räta vinklar och rektangulära kvarter. Planen reviderades 1879, och då kom bland annat Norrbackagatan och Torsgatan till. Berget var kuperat och dyrt att bebygga med den tidens teknik, så det blev liggande medan stenstaden växte runt omkring. Hur rutnätet formade resten av stadsdelen står i Vasastans historia.
Hallmans första plan för Röda bergen blev aldrig villastad
Kring sekelskiftet 1900 kom ett annat ideal: gatorna skulle följa terrängen i stället för linjalen. Idéerna hämtades från den österrikiske arkitekten Camillo Sitte och påverkade stadsplaneraren Per Olof Hallman, som arbetade i stadens tjänst.
Hallman lade fram sitt förslag för nordvästra Norrmalm 1907, och planen fastställdes 1909. Den innehöll två egnahemsområden med enfamiljshus, inneslutna av fyra- och femvåningshus utmed de stora gatorna. Plats reserverades också för kyrka, skola och församlingshus. Enfamiljshusen byggdes aldrig. Under 1910-talet uppfördes ett tjugotal hus i områdets södra del, och alla hus som byggdes före 1923 ligger utmed Sankt Eriksgatan, Karlbergsvägen och Torsgatan.
Planen från 1923 reglerade gavlarna och gårdarna
År 1922 antog stadsplanenämnden en ny plan för området, som arkitekten Sigurd Lewerentz hade skissat. Nämnden skickade planen till fastighetsnämnden den 16 maj 1922, och plankartan är undertecknad av Hallman. I västra halvan skulle det byggas hyreshus i fyra och fem våningar. I den östra halvans inre fick husen inte bli högre än tre våningar.
Planen fastställdes av Kungl Maj:t den 16 november 1923. Den angav vilka hus som skulle ha gavelparti mot gatan och att vindarna inte fick inredas till bostäder. Gårdsfasaderna skulle utformas på ett arkitektoniskt tillfredsställande sätt. Kyrkan och de andra monumentalbyggnaderna som planen gav plats åt blev aldrig byggda. För kvarteret Vasen och en del av kvarteret Urnan, där marken var reserverad för offentliga byggnader, fastställdes en ny plan 1928.
HSB flyttade in i Röda bergen 1925
I oktober 1923 hävdes kristidens bostadsrestriktioner, och staden lånade ut pengar till hus med små lägenheter. Under 1924 beviljades 24 bygglov i Röda bergen och under 1925 ytterligare 10. Mer än 40 procent av fastigheterna var inflyttningsklara under senhösten 1925.
Här fick HSB sin första mer samlade bebyggelse. Den 1 oktober 1925 var omkring 375 smålägenheter klara för inflyttning. De var ritade av arkitekten Sven Wallander, chef för HSB:s arkitektkontor. Samma dag stod Blomsterfondens första hus vid Rödabergsbrinken klart. Det var byggt för gamla utan egna medel. Med ett sista hus 1936 var hela området fullbyggt.
Riksintresset skyddar stadsmiljön i Röda bergen
Röda bergen ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Röda bergen är innerstadens största miljö som helt präglas av 1910- och 1920-talens stadsbyggnadsidéer.
Ett riksintresse ska enligt miljöbalkens tredje kapitel skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Det vägs in när staden gör detaljplaner och prövar bygglov. Bland de drag som staden pekar ut som värdebärande i 1910- och 1920-talens storgårdskvarter finns gatumönstrets anpassning till terrängen, de planterade bostadsgårdarna och den sammanhållna stadsbilden. Dit hör också de enskilda byggnadernas arkitektur och byggnadsdetaljer som entréportar och gavelpartier.
Från Sankt Eriksplan är det några minuters promenad till Röda bergen
Från tunnelbanestationen Sankt Eriksplan på gröna linjen är det omkring 400 till 700 meter till Rödabergsbrinken i områdets östra del, beroende på vilken uppgång du tar. Från Odenplan är det cirka 750 meter till samma punkt.
En kort runda börjar vid Solvändan i väster. Följ kastanjerna på Rödabergsgatan österut, tvärs över Torsgatan och upp mot Rödabergsbrinken. Vik sedan av in på Falugatan och Torbjörn Klockares gata, där gatorna svänger och kvarteren bryts upp. Där syns skillnaden mot rutnätsgatorna söder om Karlbergsvägen tydligast.
Större gräsytor finns i Vasaparken, strax öster om Sankt Eriksplan. Parken ingår i guiden till Vasastans parker. Fler mål i stadsdelen finns bland sevärdheterna i Vasastan.
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026
