Birkastan, eller Birkastaden, är enligt Stadsmuseets indelning elva kvarter i västra Vasastan, mellan Sankt Eriksplan och Norra Stationsgatan, med Birkagatan och Tomtebogatan genom mitten. Största delen av marken ägdes av porslinsbolaget Rörstrand, och större delen av husen byggdes mellan 1902 och 1912. Gatorna liknar varandra, med hus i fem och sex våningar mot gatan och gårdshus bakom.
Här går gränserna för Birkastan
Birkastan har inga officiella gränser. Stadsmuseet inventerade området 1973 och räknade då kvarteren Degeln, Eldaren, Formen, Gjutaren, Kadetten, Koppen, Modellen, Skålen, Smältan, Ugnen och Volontären till Birkastaden. Inventeringen gavs ut 1974.
Sankt Eriksgatan är gränsen i öster. Öster om Norrbackagatan går gränsen i norr längs Karlbergsvägen. Väster om Norrbackagatan ligger kvarteret Skålen norr om Karlbergsvägen, upp mot Norra Stationsgatan. Rörstrandsgatan löper snett mot nordväst och bildar gränsen i sydväst.
Norr om Karlbergsvägen, öster om Norrbackagatan, tar Röda bergen vid, med sina böjda gator från 1920-talet. Söder om Rörstrandsgatan ligger Rörstrandsområdet, som till största delen byggdes 1924 till 1930 på porslinsfabrikens gamla mark. Birkagatan och Norrbackagatan fortsätter över Rörstrandsgatan in i det området. Birkastan är ett av flera delområden i Vasastan.
Gränsen mot Rörstrand dras olika på olika kartor
I den öppna kartdatabasen OpenStreetMap hamnar Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan 5, söder om gatan, i Birkastaden. Kvarteret Skålen vid Karlbergsvägen räknas i OpenStreetMap i stället till Rörstrand. Med Stadsmuseets indelning hör Skålen till Birkastan, och kyrkan ligger söder om Rörstrandsgatan, utanför de elva kvarteren.
Letar du bostad säger fastighetsbeteckningen mer än områdesnamnet i annonsen. Kvarteret står i fastighetsbeteckningen, till exempel Eldaren 7 för Birkagatan 23.
Birkagatan kom till i regleringsplanen 1886
Birkagatan lades in i en gaturegleringsplan 1886, tillsammans med Tomtebogatan och Vikingagatan.
Porslinsbolaget Rörstrand ägde största delen av marken
Rörstrand nämns första gången 1288. År 1726 anlades ett porslinsbruk vid Rörstrands slott. År 1898 hade fabriken omkring 1 000 arbetare. Fabriken låg söder om dagens Rörstrandsgatan, med huvudentrén där Filadelfiakyrkan står i dag.
Rörstrand ägde också största delen av marken norr och nordväst om fabriken. Inom bolaget bildades ett fastighetsbolag som skulle bygga bostäder där, bland annat för de anställda. År 1886 delades två mycket stora kvartersblock upp i mindre kvarter på Rörstrands begäran. Samma år åtog sig bolaget att bygga färdigt gatorna inom 15 respektive 20 år.
Bara Birkagatan blev klar i tid. Elaka tungor sade att det berodde på att gatan gick vinkelrätt mot fabrikens huvudport.
År 1926 flyttade Rörstrand verksamheten till en fabrik i Göteborg, som bolaget hade köpt redan 1914. Samma år började fabriken i Stockholm rivas. Slottsbyggnaden från 1630-talet blev kvar och byggdes efter några år ihop med Filadelfiakyrkan. På fabrikstomten växte Rörstrandsområdet fram, med kvarter som heter Fajansen, Leran, Porslinsbruket, Stengodset och Terrakottan. Vasastans industrier och rutnätsplan beskrivs i Vasastans historia.
De flesta husen byggdes mellan 1902 och 1912
Ett par hus i kvarteret Skålen är äldre, bland dem Norrbackagatan 25 från 1885. I kvarteren kring Tomtebogatan kom bygget i gång först 1896 till 1898, när Rörstrand uppförde ett hus i kvarteret Gjutaren vid Birkagatan. År 1902 och 1903 började husen växa upp på båda sidor av Birkagatan, och 1905 och 1906 byggdes det som mest.
Efter det tog det stopp. Det byggdes för mycket, och en del hus bytte ägare upp till fem gånger innan de fick tak. År 1909 låg ett tiotal byggen nere. Dagens Nyheter skrev i september samma år att gatorna ”erbjuda samma trista anblick som husen som kanta dem”.
De sista husen i Birkastan blev färdiga 1911 och 1912, utom på tre tomter vid Sankt Eriksgatan som bebyggdes 1925 och 1926.
Husen liknar varandra eftersom de byggdes på kort tid av ett fåtal arkitekter. Arkitekten A J Höög var med och ritade 59 av de 148 fastigheter som fanns 1973, omkring 40 procent, genom firmorna Dorph & Höög och Höög & Morssing. De flesta fasaderna är i en förenklad jugend. Fyra hus på Karlbergsvägen 78-84, i kvarteret Skålen, skiljer sig genom tegelfasader, gavlar och burspråk i nationalromantisk stil.
I Rörstrands hus på Birkagatan 23 bodde 200 personer
Birkastan har räknats som en arbetarstadsdel, men befolkningen var blandad. Rörstrand byggde fyra hus helt i egen regi, tre i kvarteret Volontären vid Tomtebogatan och ett i kvarteret Eldaren vid Birkagatan. I husen hyrdes enkelrum och ettor med kök ut till fabrikens arbetare.
Huset på Birkagatan 23, Eldaren 7, byggdes 1903 till 1905. År 1907 bodde där 200 personer, barnen inräknade. Av dem var 181, eller 90,5 procent, anställda vid Rörstrand eller hörde till en anställds hushåll.
I samma kvarter, på Tomtebogatan 13, bodde 126 personer år 1909. Enligt mantalslängden arbetade ingen av dem vid Rörstrand. I huset bodde arbetare från SJ, Atlas och Separator, men också en operasångare, en läkare och en häradshövding. De allra fattigaste bodde inte i Birkastan, eftersom många inte hade råd med hyrorna.
Promenaden genom Birkastan börjar vid Sankt Eriksplan
Börja vid tunnelbanestationen Sankt Eriksplan på gröna linjen och gå västerut längs Rörstrandsgatan. På Rörstrandsgatan 5 ligger Filadelfiakyrkan med den gamla slottsbyggnaden, där fabrikens huvudentré en gång låg. Gatans serveringar finns i guiden till Rörstrandsgatan och kafélivet.
Vik av norrut in på Birkagatan, gatan som gick rakt mot fabriksporten. På Birkagatan 23 står Eldaren 7, ett av Rörstrands egna arbetarhus. Sväng sedan vänster in på Tomtebogatan och följ den västerut upp mot krönet. Där, på Tomtebogatan 45-49, ligger Rörstrands tre arbetarhus i kvarteret Volontären.
Fortsätt till områdets västra spets och gå österut längs Karlbergsvägen. Först kommer tegelhusen på Karlbergsvägen 78-84. Vid hörnet mot Birkagatan och Torsgatan står hörnhuset Formen 1, byggt 1902 till 1904 med Rörstrand som byggherre. På andra sidan Karlbergsvägen börjar gårdarna och de böjda gatorna i Röda bergen.
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026